Vanliga frågor

-> Frågor om gasbilar, tankning, trafikgas mm.
-> Frågor om biogas
-> Frågor om våra målsättningar

Frågor om gasbilar, tankning, trafikgas mm.

På vilket sätt är det annorlunda att köra med gasbil än med en vanling bensinbil?

Köregenskaperna hos en gasbil avviker inte alls från de hos en ”traditionell” bil. Körkänslan är likadan, man ser bara på lampan på instrumentbrädan att man kör på gas..

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys001sv)

Hur hittar jag Finlands tankningsstationer?

Här finns en karta över tankstationer:

Appen Tankille.fi är också behändig. Där kan man välja att bara visa stationer med biogas- och naturgas.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys002sv)

Var kan man tanka i Estland, Sverige och i övriga Europa? Hur hittar jag tankningsstationer i dessa länder?

På NGVA:s sidor (The Natural & Bio Gas Vehicle Association) hittar du en karta över alla Europas gastankningsstationer.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys003sv)

Hur länge tar det att tanka en gasbil?

Det tar vanligtvis 3-5 minuter att tanka, och det är lika lätt att tanka som en bensin- eller dieselbil. I själva verket är det renare och mera luktfritt.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys004sv)

Gas säljs per kilogram. Hur mycket bensin eller diesel motsvarar en kg gas?

En kg gas motsvarar 1,56 liter bensin och 1,39 liter diesel. Energiinnehållet i natur- eller biogas är 50 MJ/kg, då bensin innehåller 32 MJ/l och diesel 36 MJ/l.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys005sv)

Vilken slags gas kan man tanka?

Man kan tanka både biogas och naturgas i alla gasbilar som säljs i Finland – båda gaserna är i praktiken huvudsakligen metan. Som gasbilist kan du välja att alltid tanka samma gas, men du kan också byta när som helst. Vid Gasums tankstationer kan man välja bio- eller naturgas, medan de flesta andra stationer erbjuder enbart biogas.

Inte heller utomlands behöver man vara bekymrad över att tanka fel sorts gas då t.ex. Autogas/LPG stationerna i Tyskland har annorlunda tankningsmunstycken som inte passar ihop med finska bilar.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm//#kysymys006sv)

Vad betyder alla dessa förkortningar gällande gas (CNG, LNG, osv.)?

CNG
Compressed Natural Gas
Komprimerad naturgas
(komprimerad, i gasform, gasen används t.ex. i personbilar)

I många sammanhang används CNG som ett allmänt begrepp för gas som går att tanka i personbil, utan att specificera om det är naturgas eller biogas.
(Se också ”Fordonsgas”.)

CBG eller CBM
Compressed BioGas /
Compressed BioMethane
Komprimerad biogas/biometan, dvs. samma ämne, men med lite olika benämningar. I Finland används vanligtvis CBG medan t.ex. Eesti Gas använder termen CBM.  (komprimerad, i gasform, gasen används t.ex. i personbilar)

LNG
Liquefied Natural Gas
Flytande naturgas
(flytande gas som används i tunga fordon)

LBG
Liquefied BioGas
Flytande biogas
(flytande gas som används i tunga fordon)

L-CNG eller LCNG
Liquefied-Compressed Natural Gas
Naturgas, som lagras som LNG vid stationen, men omvandlas till CNG för tankning i personbil.

L-CBG eller LCBG
Liquefied-Compressed BioGas
Biogas, som lagras som LBG vid stationen, men omvandlas till CBG för tankning i personbil.

Trafikgas
Trafikgas används som allmän benämning för all gas som går att tanka i bil. I Finland är det ändå alltid metan antingen som naturgas eller biogas. Ofta används CNG på samma sätt, även om det egentligen betyder enbart naturgas. Det skulle vara mera korrekt att använda benämningen CMG/LMG (Compressed/Liquefied Methane Gas, komprimerad/flytande metangas). Om man t.ex. säger att bilen går på CMG, betyder det att man kan tanka både natur- och biogas. Begreppet CMG/LMG används dock väldigt lite.

Fordonsgas
I Sverige säljer man ofta en blandning av natur- och biogas med benämningen fordonsgas, vars andel biogas nuförtiden är t.o.m. 90 %.

Autogas
I Tyskland och på andra håll i Europa säljer man flytgas (LPG) med benämningen Autogas. Flytgasbilar är vanligare än natur/biogasbilar i t.ex. Tyskland och Frankrike, och därför är Autogas också ett vanligare bränsle i dessa länder. I Finland används inte flytgas som bränsle pga. den höga beskattningen.


I artikeln från tidningen Moottori nedan hittar du en mera heltäckande förklaring av termer gällande trafikbränslen och utsläpp.
Artikeln är på finska.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys007sv)

Vad är det för skillnad mellan naturgas och biogas?

Grundläggande information om naturgas och biogas hittar du här: 

Här motiverar vi varför vi helhjärtat stöder användning av biogas framom naturgas:

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys008sv)

Varför blir tanken ibland inte helt fylld? Varför varierar mängden gas som fylls i tanken mellan olika stationer?

Gasen kommer till gastankningsstationen antingen direkt från rörledningen (enbart Gasums stationer inom området för gasnätet) eller så levereras gasen i kontainrar. Gastrycket höjs vid gaslagret med hjälp av en högtryckskompressor till drygt 200 bar. Vid tankning matas gasen i bilens gastank tills gastrycket i bilens tank är lika högt som i lagret vid stationen. Om trycket i stationens lager inte är tillräckligt högt får man inte heller fullt tryck i tanken, och mängden gas i tanken blir således också begränsad.

Den vanligaste orsaken till att tanken inte blir helt full är alltså att kompressorn inte hunnit höja trycket i det trycksatta lagret efter den senaste tankningen. Orsaken är förstås att kompressorn och lagret inte är dimensionerade för att möta behovet under förbrukningstoppar. Det borde finnas tillräckligt med trycksatt gas för en förbrukningstopp. Ofta skulle det hjälpa om lagret var större, kompressorn skulle nog hinna komprimera gasen under tider med mindre förbrukning.

Efterfrågan på gas har överraskat på flera stationer, vilket förstås är en positiv sak, men till förtret för den som råkar ut för lågt tryck.

I vissa fall kan orsaken helt enkelt vara att gasen är helt slut t.ex. pga. leveransstörningar.

Kapacitetsproblem finns alltså vid stationerna, de är kända, och det korrigeras i mån av möjlighet. Utan att förminska problemet kan man nog säga att baserat på diskussioner i Facebook-gruppen Kaasua tankkiin! verkar det inte vara så vanligt att tanken inte blir helt full, åtminstone inte vid Gasums stationer. Kommentarer förekommer att man kört 90 tkm och har inget att anmärka på gällande tankningar.

Också temperaturen påverkar gastrycket i någon mån, och leder i sin tur till variationer i mängden gas som ryms i tanken.

Det tidigare nämnda gäller vanliga CNG-stationer för lätta fordon. Gasen levereras i flytande form till stationer som erbjuder tankning av LNG också för tunga fordon. CNG för tankning av personbilar åstadkoms vid dessa stationer genom förångning av den flytande gasen. Vid dessa stationer fylls en större gasmassa i tanken jämfört med andra tankningsstationer i och med att etanhalten är högre i förångad gas än i gas som fås ur rörledningen, och etan är en tyngre gas än metan.

Man behöver inte vara rädd för säkerheten och överfyllning av tanken då trycken som används vid LNG-stationerna är de samma som vid andra tankningsstationer. Efter tankning har gasen i tanken ett tryck på 200 bar. Gasen som åstadkommits genom förångning uppfyller kvalitetskraven för trafikgas.

Följande Gasum-stationer erbjuder både LNG och CNG:
– Helsingfors Nordsjö
– Lahtis Kujala
– Jyväskylä Kanavuori
– Seinäjoki Roves
– Åbo Hamn
– Vanda Tuupakka

I Kuopio öppnas en LNG-CNG station i början av år 2020

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys009sv)

Tar gastankarna mycket rum i bagagerummet och kupén?

I ett fabrikstillverkat gasfordon är gastankarna vanligtvis placerade i underredet, och påverkar på så sätt inte utrymmet i bagagerummet. Utrymmet i kupén påverkas inte av gasutrustningen.
I en bil som konverterats till gasdrift tar gastankarna en del rum i bagagerummet.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys021sv)

Hur lång är räckvidden för en gasbil, dvs. hur långt slipper man på en tank?

Beroende på bilmodell slipper man 300-500 km på en tank, i vissa fall t.o.m. 800 km. Inte avbryts resan heller för nån längre tid då gasen tar slut. Antingen kan man tanka mera gas på någon minut, eller så fortsätter man på bensin. Gasbilar har vanligtvis också en bensintank och fungerar lika bra med bensin som med gas.

T.ex. nya Skoda Octavia, Volkswagen Golf och Seat Leon har en räckvidd på nästan 500 km på gas, och därtill 200 km på bensin.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys010sv)

Är det dyrt att serva en gasbil?

Att serva en gasbil kan vara aningen dyrare än att serva motsvarande bensinbil. Gasbilar har vanligtvis ett fast oljebytesintervall, vilket innebär att oljan ska bytas med 15000 km mellanrum, då motsvarande bensinbil har ett intervall på 30000 km. Å andra sidan behöver man inte använda den dyrare longlife-oljan, som man vanligtvis använder i bilar nuförtiden. Dessutom är många av den åsikten att det skulle vara bra att byta oljan åtminstone en gång per år i alla bilar.

Gassystemet i sig kräver inga specialla serviceåtgärder.

Bilaffärernas serviceavtal är vanligtvis 50-150 euro dyrare per år än för motsvarande bensinbilar.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys011sv)

Varför förbrukar vissa gasbilar förutom gas också bensin i någon mån?

I vissa bilar som är konverterade till gasdrift matar man också in små mängder bensin för att säkerställa smörjning av ventiler, och därmed förbättra deras hållbarhet. Bensinförbrukningen i dessa bilar är ändå rätt liten, kanske en eller två liter per 100 km. Till denna grupp hör bl.a vissa bilar som konverterats som nya, t.ex. Ford och Subaru som konverterats av BRC i Sverige.

I moderna fabrikstillverkade gasbilar förbrukas ingen bensin alls vid gasdrift då kritiska motorkomponenter som ventiler och kolvar är konstruerade för att klara den högre temperaturen vid gasdrift.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys012sv)

Kan man konvertera en dieselbil till gasdrift?

Man kan i princip konvertera också en dieselbil till gasdrift, men efter konverteringen förbrukar motorn fortfarande en del diesel – vanligtvis t.o.m 50/50 gas/diesel. Detta medför att det sällan är lönsamt att konvertera en dieselbil, och också den miljömässiga vinsten förblir liten.

I en dieselmotor tänds bränslet under kompressionstakten pga. det höga trycket, och tändstift behövs alltså inte. Metan tänds inte av högt tryck, och därmed behöver man antingen tändstift eller ett annat bränsle för tändningen. Detta gör konvertering av en dieselmotor utmanande.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys013sv)

Är tekniken i en gasbil tillförlitlig?

Tekniken i en gasbil är vanlig, beprövad förbränningsmotorteknik. Du blir ingen provkanin då du väljer gasbil. Gas förbränns renare än bensin, motorn hålls renare och håller bättre. Också bruksegenskaperna under vintern är bättre än med bensin, gasens oktantal är ca. 130.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys014sv)

Är en gasbil säker? Kan man köra in i ett underjordiskt parkeringshus med en gasbil?

Säkerheten i en gasbils säkerställs både av fysikens lagar och noga specificerad obligatorisk säkerhetsutrustning för gassystemet.

Metan är lättare än luft, så gasen avlägsnar sig snabbt vid ett läckage. Metan sprider sig alltså inte längs med marken och förorenar inte grundvatten så som bensin och diesel vid ett läckage.

Självantändningstemperaturen för metan är hög, över 600 grader celsius. Motsvarande temperatur för diesel är ca 210 grader och för bensin ca. 260 grader. Metan antänds enbart vid en metanhalt på 5-15 % i en metan-luftblandning.

Det finns inga hinder för att köra en gasbil i underjordiska utrymmen. Man har velat förbjuda gasbilar i en del parkeringsgrottor och t.o.m. bussterminaler, men dessa förbud bygger på missförstånd och har upphävts. Missförståndet bygger på flytgas, som används i bl.a. mellaneuropa, och som orsakar en explosionsrisk vid läckage i slutet utrymme. Metan i sin tur orsakar inte större fara än bensin och diesel.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys015sv)

Vilka risker uppstår vid en kollision med metan som bränsle istället för bensin och dieselolja?

Riskerna är av flera orsaker mindre med metan som bränsle istället för bensin eller diesel. En explosion eller en brand kan uppstå ifall tanken brister vid en kollission och det förekommer en gnista som antänder det läckta bränslet. Gastankarna är mycket starkare än tankar för bensin och dieselolja, så det är betydligt mindre risk att den brister. Skulle den brista så stiger den lättare metangasen och avlägsnar sig snabbt, till skillnad från ångor av bensin och diesel, som är tyngre än luft och håller sig kring läckageplatsen i väntan på en möjlig gnista. Bensin- och dieselångor kan antändast vid väldigt låga halter i luften (under 1 %), då metan igen kräver en halt på minst 5 % för att kunna antändas. Dieselolja är säkrare än bensin tack vare dess låga tendens att förångas, vilket gör att det är mindre sannolikt att halten, som krävs för att ångorna ska kunna tändas, uppnås också är lägre. 

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys016sv)

 Vilka risker orsakas av metan vid en brand jämfört med bensin och dieselolja?

Riskerna med metan är mindre. Metan självantänds vid 650 grader celsius, medan bensin och diesel självantänds vid 250 grader. Skulle bränslet antändas så orsakar bensin och dieselolja stora mängder rök och många hälsoskadliga, giftiga, och cancerogena föreningar. Då metan brinner bildas ingen rök, och väldigt få giftiga föreningar bildas. 

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys017sv)

Vilka risker uppstår vid ett läckage av metan jämfört med bensin och dieselolja?

Riskerna med metan är mindre. Trafikgas består av metan och koldioxid, som båda är giftria och luktfria föreningar. Eftersom de är gaser avlägsnar de sig i luften och kan inte förorena mark och vattendrag. Bensin och dieselolja innehåller väldigt många föreningar som är skadliga för människor och ekosystem, och som sprider sig till mark och vattendrag vid ett läckage.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys018sv)

Hur beskattas gasbilar?

Vi berättar om beskattning av gasbilar i en skild artikel

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys019sv)

Gasbilar har också en bensintank, men förbrukningen av bensin är väldigt liten om man alltid lyckas tanka gas vid behov. Behöver bensinen i tanken förnyas regelbundet genom att avsiktligt köra på bensin? Lönar det sig att använda 98-oktanig bensin då den sägs stå sig bättre?

På basen av erfarenhet kan vi säga att bensinens hållbarhet inte har lett till problem trots att man kör huvudsakligen på gas. Rekommendationen är att köra på bensin så pass mycket att bensinen byts ut ett par gånger i året. Om bensintanken är liten kan det bra hända att denna mängd går åt vid normal drift, speciellt vid starter under vintern. Bensinförbrukningen är så liten att det inte spelar någon ekonomisk roll om man tankar den dyrare 98-oktaniga bensinen, så man kan välja den för säkerhets skull.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys020sv)


Frågor om biogas

På vilket sätt är biogas miljö- och klimatvänligare än fossila bränslen så som bensin, diesel och naturgas?

Biogas tillverkas av bioavfall och avloppsslam. Den är förnybar, lokalproducerad och koldioxidneutral. Koldioxidneutralitet innebär att växterna binder koldioxid, och att det därför inte bildas mera koldioxid i atmosfären vid förbränning i motorn. Koldioxid frigörs också då bioavfallet och slammet bryts ner i naturen, skillnaden är att man via biogas kan dra nytta av energin i avfallet.

Användning av både natur- och biogas ger också upphov till en mindre mängd partikel- och kväveoxidutsläpp jämfört med bensin och diesel. Dessutom är gasdrivna fordon, speciellt lastbilar och bussar, mera tystgående än de som går på diesel.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys201sv)

Konkurrerar produktionen av biogas med matrproduktionen?

I Finland produceras biogas av bioavfall från samhälle och industri, samt från biprodukter från jordbruket, så som gödsel och gröda från trädesåkrar. Biogasproduktionen konkurrerar alltså inte med matproduktionen. Biogasen som säljs i Finland är till 100 % från inhemsk produktion med inhemska råvaror.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys202sv)

Blandas Gasums biogas och naturgas i rörledningen? Hur garanterar man att man får biogas i tanken då man betalar för biogas?

Gasums biogas och naturgas levereras som en blandning i rörledningen, vilket möjliggör att biogas kan distribueras på ett ekonomiskt och energieffektivt sätt genom att utnyttja existerande infrastruktur. Det skulle vara orimligt dyrt att bygga ett parallellt rörledningssystem för olika gaser. 

Eftersom biogas och naturgas är kemiskt dylika energigaser bestående huvudsakligen av metan, kan de bra blandas. Fast biogasen blandas med naturgas då den matas i rörledningen, och gasen som levereras till kunden i praktiken är en blandning av biogas och naturgas, garanterar Gasum med hjälp av ett certifikatsystem att mängden såld biogas inte överstiger mängden producerad biogas.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys203sv)

Till hur många bilar räcker biogasen?

Det finns en enorm mängd outnyttjad biomassa i Finland, som kunde, och borde användas till produktion av biogas. Finlands teknoekonomiska biogaspotential (genom rötning) är åtminstone tiofaldig jämfört med den nuvarande produktionen, som ligger på ca. 1 TWh per år. Enligt olika bedömningar skulle biogasens produktionspotential räcka till åtminstone en miljon bilar eller till åtminstone 40 % av den tunga trafiken. I dessa bedömningar ingår inte nya produktionsmetoder för biogas så som metanisering och power-to-gas

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys204sv)

https://www.luke.fi/uutiset/tuore-selvitys-kierratyslannoitteilla-ravinteiden-kierratys-vauhtiin/

Frågor om våra målsättningar

Hur vill vi att staten och EU skulle förebygga gasbilism samt produktion och användning av biogas framför allt i trafiken?

1. Vi vill att försäljningen av naturgas för trafikbruk, åtminstone till personbilar, skulle avslutas, vilket skulle innebära att alla gasfordon skulle tankas med biogas. Vi motiverar ståndpunkten mera ingående i svaret på nästa fråga. 

2. Vi önskar stöd från staten för att utvidga tillgången på biogas, i praktiken alltså stöd till byggande av tankningsstationer så att distributionsnätet skulle täcka hela landet.

3. Den orimliga beskattningen av biogasbilar bör rättas till. Genom att avsluta försälningen av naturgas som föreslogs i punkt 1 skulle det bli möjligt att beskatta biogasbilar som väldigt utsläppsfattiga, dvs. på samma sättsom elbilar. Beskattningen som baseras på utsläpp blir snedvriden då man med utsläpp avser de enbart utsläpp som kommer ur avgasröret, vilket inte berättar hela sanningen om biogasens miljövänlighet. Bruksskatten för gasbilar bör i samband med denna reform avskaffas. 

4. Baserat på ovanstående argumentation kräver vi att definitionen av bilars koldioxidutsläpp i framtiden bygger på livscykelutsläpp istället för mätning vid avgasröret, vilket är fallet idag. EU-kommissionen har på basen av krav från EU-parlamentet lovat göra en utredning av ärendet senast år 2023.

5. Vi kräver också att biogasbilar behandlas som utsläppsfattiga vid definition av bilförmåner.

6. Anskaffningsstöd för utsläppsfattiga bilar bör utöver elbilar också omfatta biogasbilar

7. Utsläppsfattiga bilar, däribland biogasbilar, ska föredras vid anskaffning av bilar för offentligt bruk och vid offentlig upphandling. Tyvärr godkänner nya EU-direktiv inte biogasbilar som utsläppsfattiga. Vi kräver omedelbara åtgärder för att rätta till dessa direktiv.

8. En bil som konverterats till gasdrift berättigar idag inte till en beskattning enligt den nya utsläppsnivån. Vi kräver att saken korrigeras och att beskattningen av en konverterad bil sänks tack vare gasdriften.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys101sv)

Varför vill vi att försäljningen av naturgas för trafikbruk, åtminstone till personbilar, avslutas.

Om försäljningen av naturgas för trafikbruk avslutas, kunde alla gasbilar klassas som utsläppsfattiga. I samband med förändringen kunde alltså bilskatten och den årliga fordonsskatten, därmed också drivmedelsskatten, sänkas till samma nivå som för elbilar, vilket skulle vara rättvist. Fast de som idag kör på naturgas skulle tvingas betala lite mera för bränslet, skulle i de flesta fall inte heller deras helhetskostnader öka tack vare andra sänkta skatter.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys102sv)

Varför förespråkar vi så varmt biogas framom naturgas?

Miljö- och klimataspekterna talar entydigt för biogas. Trafikens växthusgasutsläpp måste minskas radikalt, och en av de enklaste, billigaste och effektivaste åtgärderna är att öka användningen av biogas. Också användning av naturgas minskar växthusgasutsläppen med 25 % jämfört med bensin, men biogas sänker utsläppen med 85 %.

Andra goda sidor hos biogasen är att den är inhemsk, och också de användbara biprodukter såsom gödsel och jordförbättringsmedel. Användning av biogas minskar behovet av både importerade fossila bränslen och konstgödsel till jordbruket.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys103sv

Vad anser vi om Carbon Correction Factor, som drivs av olika europeiska intressegrupper så som NGVA Europe och EBA?

Kolkorrigeringsfaktorn, Carbon Correction Factor (CCF), innebär att CO2-utsläppsvärdet vid typbesiktning av en gasbil skulle sänkas med en faktor som bestäms av hur stor andel av gasen som tankas i ifrågavarande land som utgörs av biogas. Till exempel då biogasen utgör 55 % av gasen vi tankar i Finland, skulle faktorn vara 0,45, och till exempel gasversionen av Skoda Octavia skulle få utsläppsvärdet 51 g/km istället för 114 g/km som idag.

Faktorn kunde användas som grund t.ex. för beskattning, vilket långt skulle rätta till den orimliga beskattning som biogasbilar drabbas av, och göra dem mera konkurrenskraftiga. På samma gång kunde CCF sporra bilister att använda biogas framom naturgas.

En annan viktig aspekt är att de europeiska biltillverkarna skulle dra nytta av lägre genomsnittliga utsläpp för gasbilar, och på så sätt både kunna hålla igång och t.o.m. starta produktion av gasbilar. Utan dylika åtgärder riskerar EU:s direktiv om utsläppsfattiga bilar t.o.m. stoppa produktionen av gasbilar eftersom gasbilar inte godkänns som utsläppsfattiga då utsläppen mäts vid avgasröret.

De europeiska organistionerna the European Biogas Association (EBA), EUROGAS, Gas Infrastructure Europe (GIE) och the Natural & Biogas Vehicle Association (NGVA Europe), som representerar stora företag inom energi- och transportbranschen, har föreslagit åt EU att använa utsläpp korrigerade med kolkorrigeringsfaktorn som ett mellanskede i övergången till användning av utsläpp som baserar sig på bränslets livscykel (Well-to-Wheel).

Kaasuautoilijat ry tycker att förslaget med kolkorrigeringsfaktor är bra och stöder att förslaget förverkligas på europanivå så fort som möjligt. Vi anser ändå att vi i Finland som en snabb nationell lösning kunde sluta sälja naturgas till personbilar. Då skulle kolkorrigeringsfaktorn i Finland i själv verket vara 100 %. De här två förslagen är alltså inte i konflikt med varandra, utan stöder varandra.

Det bör också nämnas att andelen biogas i Sverige är 90 %. I Finland är andelen alltså dryga 50 %. På europanivå är andelen tyvärr betydligt lägre, först år 2030 förutspås vi uppnå en andel på 30 %. 

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys104sv)

Hur förhåller vi oss till EUs nya direktiv gällande s.k. rena bilar, enligt vilket en viss andel av de bilanskaffningar som görs av staten, kommuner, och andra offentliga organisationer ska vara s.k. rena fordon.

EU har godkänt ett direktiv med målet att höja andelen rena och energieffektiva fordon i den offentliga upphandlingen av fordon och transporttjänster. Trafik- och kommunikationsministeriet påbörjar verkställandet av direktivet i Finland.

Den goda avsikten med direktivet är sumpad genom den egendomliga definitionen av rena bilar. Renheten hos person- och paketbilar definieras enbart av utsläppen mätta vid avgasröret, liksom i WLTP standarden. Till år 2025 krävs det att CO2-utsläppen är under 50 g/km, därefter 0 g/km. Biogasbilar lär aldrig kunna uppfylla detta krav, liksom andra bilar med förbränningsmotor. Det enda som duger är en elbil, även om drivmedlet skulle vara kolkraftsel.

Detta innebär bl.a. att EU i praktiken förbjuder finländska kommuner eller motsvarande myndigheter att välja biogasbilar t.ex. för skol- och invalidskjutsar! Nåväl, de får förekomma, men andelen ”rena” bilar, dvs. elbilar, ska vara minst 38,5 %.

Gällande lastbilar och bussar igen duger bl.a. fossil naturgas som bränsle för upp till hälften av de rena bilarna. Samma gäller naturligtvis även om elbussar, trådbussar och spårvagnar går på kolkraftsel godkänns. Biogas åtnjuter inte heller här några fördelar. För långdistansbussar finns det inga direktiv, månne pga. att det inte finns några elbaserade alternativ. Biogasbussar skulle nog finnas tillgängliga.

Nu krävs snabb korrigering av direktivet. Finlands regering och Finlands påverkare på europanivå, EU-kommissionär och EU-parlamentariker åtminstone, bör göra allt som är möjligt för att korrigera detta dumma direktiv som hindrar användning av biogas.

(https://kaasuautoilijat.fi/2019/11/04/fragor-om-gasbilar-tankning-trafikgas-mm/#kysymys105sv)

Vad annat vill du veta? Fråga oss: info[at]kaasuautoilijat.fi

1 thought on “Vanliga frågor”

Leave a Comment